1 och 1/2 vecka i Åre avklarad redan. Vardagen har börjat rulla på. Jag jobbar lite på morgnarna, åker ut i backen vid lunch, jobbar eftermiddagarna, kanske åker till gymmet en sväng, jobbar lite till, lagar en god middag. Det är verkligen en underbar och enkel tillvaro. Jag köpte träningsväskan på bilden för 13 år sen när jag började lyfta tungt i högstadiet. Undrar vad 14-åriga Gabriella hade tyckt om hon visste vad jag bänkade idag. Jag har skrivit lite om min träningsfilosofi tidigare men det tål att upprepas i högsäsongen av nyårslöften, träningshets och press: Man behöver inte ha bråttom någonstans. Man måste inte sätta upp en massa mål, springa milen på en viss tid, träna ett si och så antal gånger i veckan. Om man inte tycker att det är kul såklart. Men det går att träna bara för att det är roligt. Bonusen är att bli starkare på köpet. Förra året glömde jag lite bort att jag.. är jättebra på att laga mat? Men så förra veckan kom jag hem svinhungrig från ett träningspass och insåg att det fanns absolut noll middagsvirke i kylen. Förutom parmesan och smör. Svängde ihop en cacio e pepe på 15 minuter? Utan recept? Kände: Vem är som jag? Så duktig. En annan god lunch jag lagade här om dagen. Persisk kotlett efter Sahar Soratis recept (följ henne). Och receptet finns här. På tal om saker jag är bra på. Längdskidor är tyvärr inte på den listan. Härmed kommer också en formell inbjudan till alla er som också är sämst på att vara dålig på saker. Sån barnslig egenskap verkligen. Nåväl. Imorgon måndag igen. Utanför stugfönstret står bergen där dom står, och sjön ligger där den ligger.
