Från San Francisco, norrut till Santa Rosa, sedan tvärs över Kalifornien över till Reno, och genom hela Nevada. Lite drygt 1577 km har jag kört de senaste dagarna, varav majoriteten själv. För jämförelse är Sverige 1 600 km från norr till söder. I morse landade jag i Sverige. Det kom 6 plan samtidigt, 950 passagerare. Kön till passkontrollen ringlade sig lång. En ung tjej som jobbade på Arlanda sicksackade sig emellan i ett förgävet försök till att organisera. "Everyone with Swedish and EU passports to the left!" - i princip ohörbart bland alla frustrerade och jetlagade turister. Två män i medelåldern med stuprörsjeans, flanellskjortor, converse och The North Face-trunkar fräste sarkastiskt åt henne: "Vad bra ni har organiserat detta! Ett toppenjobb verkligen!". Som om det var hon som schemalagt morgonens flygtrafik. Det känns viktigt att beskriva vad de hade på sig, eftersom att män som är otrevliga mot flygplatspersonal alltid har på sig sånt. Att jag är MÖR är en underdrift. Igår innan avresa körde jag min sista sträcka på 4 timmar. Väl framme i Las Vegas råkade jag först köra till fel hotell, samma namn men på fel sida av stan. Nåväl, tänkte jag, och satte mig i bilen igen. Klipp till att jag missade min sista avfart på motorvägen. GPS:en som visade vägen tickade direkt upp från 3 till 24 minuter till ankomst. Jag tappade det totalt. Hungrig, trött, kissnödig, mitt i hetsig rusningstrafik, ja allt det där. Vrålade rakt ut. Sådär så att man verkligen känner hur det svider till i stämbanden. Och sen: Tog ett djupt andetag.Jag kom fram till mitt hotell, rätt hotell. Gick till gymmet, doordashade Shake Shack (dricksade rikligt, så som medelklassen gör för att må lite bättre när man gett vika för frestelsen), tog en lång dusch, kollade på en film, sov några timmar innan det var dags att lämna tillbaka min hyrbil och åka till flygplatsen. 14 timmar senare landar jag på Arlanda och får stå i kö i en timme i en kvav gångbro i gassande sol. Två män är riktigt otrevliga mot en ung tjej, och i mitt stilla sinne tänker jag:1. Jag är så mycket bättre än dem. En jävla toppenperson faktiskt. Hur trött, sliten och frustrerad jag än må vara så är jag åtminstone inte otrevlig mot flygplatspersonal. Förtjänar bragdguld, jerringpriset, årets svensk! (OBS flagg för sarkasm) 2. Ingen man över 40 får någonsin ha på sig Converse🌞