Gott nytt år mina älsklingar!! Det var verkligen inte min avsikt att ställa till med en tre veckors lång blogg- och instagrampaus. Men det var också så skönt. Samt akut nödvändigt. Jag behövde pausa det mesta faktiskt. Däribland min egen 30-årsfest som ställdes in någonstans mellan insikten om att renoveringen skulle bli ytterligare försenad, samt erkännandet om att det helt enkelt inte längre kändes kul. På kontoret blev jag överraskad i förskott med sång och paket. Min chef ville hålla ett tal men hann säga kanske tre ord innan jag började storböla. Ni vet känslan när gråten har legat latent i ett par dagar och sen gör någon något snällt som gör att allt spricker? Då tänkte jag: Nu är det nog dags att ta det piano ett tag. Och så fick det bli. Efter min sista arbetsdag som 20-någonting mötte jag upp min pojkvän på Sturehof. Jag drack två glas champagne, och sedan spontanade vi en middag på Savant. Allt som låter gott på menyn. Och i taxin hem insåg jag att vi inte alls skulle hem, utan till Grand Hotell där Axel hade bokat rum. Han hade dessutom checkat in i förväg och pyntat med ballonger och paket. Min instinktiva känsla var tyvärr dåligt samvete över att han behövt stressa med detta. Skratt. Vad normalt! Jag måste verkligen jobba på att bli mer bekväm med att fylla år, och på att bli uppassad i överlag. Det är liksom rakt av oförskämt att inte kunna glädjas åt att någon vill fira en? I do be like that though. På luciamorgonen, min faktiska födelsedag, väcktes jag med sång och paket. Mina svärföräldrar (nåja) hade skickat med en underbar vas av Anna-Lisa Thomson för Upsala Ekeby. Den åkte raka vägen in i vårt kök i sällskap av ett gäng ranunklar. Tyvärr pekade jag på dem och sa fyra anemoner tack. Så det var ju pinsamt. Not very Elsa Billgrenskt av mig! You can take a girl to Mariatorget osv. Ja, juste. Vi har ett kök nu!!!! Fyfan. Efter bokstavligen blod, svett och tårar. Fy fan vad det har bråkats med diverse leverantörer och jox. Men nu står det där det står. Och vi är så nöjda. Ska berätta mer om det i ett annat inlägg. Måste ba hinna njuta lite först. Koka några ägg eller nått. Resten av lägenheten börjar också långsamt ta form. Många temporära lösningar för tillfället. Jag vill inte skynda en enda sekund. Så förtjust i våra sänglampor från Muuto. De två ljuskällorna går att dimra, man kan välja att ha endast up- eller downlight eller både och. Tjusigt tycker jag. Jag och Axel tävlade i Hyrox tillsammans! Väldigt stolta över oss. Faktiskt en väldigt kul grej att göra ihop, och vi vill tyvärr göra det igen. Hur töntigt det än må va. Dessa löparskor med lite bredare sula är f.ö. nog de skönaste jag har sprungit i (på rea nu). Jag börjar göra mig mer och mer bekant med Södermalm. Det är ju en helt annan sak att bo i en stadsdel än att bara vara på besök. Den 22:a december ringlade sig kön lång utanför Göta Fisk. Det kändes väldigt gulligt tycker jag. Jag var ute på ärenden på stan och hade litet ett moment med mig själv som jag behövde dela med mig av. Jossan och hennes bebis (i magen) satt och la pussel. Julhelgen var oerhört lugn. Jag var så glad över kylan, och solen, och den lilla snön som kommit. Jag hade på mig kavajklänning från Arket samt chunky loafers från & Other Stories som ni har sett förut. Halsbandet från Louis Abel fyndade jag till mig själv i födelsedagspresent i LWL-gruppen på Facebook. Idag, när detta inlägg publiceras, vaknar jag upp i Åre. Jag och Axel körde upp hit spontant igår. Nyårsafton spenderades med pizza och champagne på hotellrummet. Helt perfekt. Idag har vi ställt klockan på 07:00, redo för first chair i nysnö. Fy fan vad mysigt. Har jag nämnt att vår första dejt var i Åre? Detta blev ett riktigt spretigt inlägg. Men äsch, ribban är väl ändå i botten i nuläget. Jag ville mest bara säga hej, önska gott nytt år samt säga att jag är mycket taggad på 2026. Och på att blogga!! Saknat denna plats på www. Hoppas att ni hänger kvar! P&K. 💌
