Utöver att ligga raklång i min pappafamiljs soffa spenderade jag mellandagarna med att fortsatt försöka komma i ordning i lägenheten. Vi rensade i källaren ytterligare en gång - vi var alleles för förlåtande innan flytten i våras. Man behöver så mycket mindre saker än vad man tror. Jag har försökt sortera i köket. Tänker mycket på arbetstriangeln och liknande. Vart borde kaffekopparna stå? Är det rimligt att jag kommer behöva stå på en pall för att nå gjutjärnsgrytan? Ja, sånt som jag tycker är KUL att gå runt och fundera på. Mitt i sorteringen insåg vi att vi behövde fatta något slags beslut om vad vi vill göra över nyår. Skulle vi vara hemma eller resa bort? Axel hade tidigare varit väldigt drivande i att vi skulle åka någonstans, bort från flyttkaoset, medan jag varit lite svår (ovanligt). Men när han istället sa att han kunde tänka sig att stanna hemma blev det plötsligt väldigt tydligt för mig att jag verkligen inte ville det 🙃 Sagt och gjort. Efter att ha scannat internet efter hotellrum och lägenheter bland Sveriges alla fjäll lyckades vi till slut boka det allra sista lediga rummet i Åre över nyår. Det kändes helt perfekt. En skön dona-hemma-outfit som jag strukit runt i under dagarna. Denna v-ringade tröja i kashmir från Arket var nog ett av förra årets bästa köp. Det syns inte på bilden men den har sprund i sidorna som sätter sig så tjusigt på höften. Innan vi åkte norrut hann vi med att bjuda in Sanna och Jossan, våra första officiella gäster, till en drink i vårt nya kök!! Fy fan vad mys. Vi poppade inflyttningschampagne och skvallrade. Det blev snöstorm på ett väldigt romcomskt sätt och vi gick till Esperia i armkrok ned för trapporna. Min nya favoritrestaurang!! Kanske snäppet för dyr för en kvarterskrog men ändå trevligt att ha en bra grekisk runt hörnet. På den arla nyårsaftonsmorgonen körde vi norrut. Det är nog en av mina absoluta favoritkänslor? Att vara påväg. Bränna mil efter mil. Se hur snön blir djupare längs dikeskanterna. Och att dessutom få dela det med min absoluta favoritperson? Va. Känner mig ofantligt rik. Vi anlände till hotellet runt 15-tiden. Axel tog ett kort gympass, jag låg och läste ett magasin i sängen. Därefter beställde vi pizza och korkade upp en flaska champagne som stått på kylning i snön. Med varsitt glas i handen promenerade vi sedan till utebastun, på bild, och pratade väl om resor vi vill göra nästa år eller något sånt. Ett irländskt par kom in och berömde oss för att vi var så modiga och rullade oss i snön. Vi blev malliga och sa något i stil med oh this is nothing every Swede can do this you should try it it's actually really nice eller något annat odrägligt. Efter någon timme drog vi oss tillbaka till hotellrummet, satte på When Harry Met Sally, och jag somnade strax innan tolvslaget. Jag har ett dovt minne av fyrverkerier och glada röster långt borta, på andra sidan ängen. Morgonen därpå var vi först på frukostbuffén, strax efter 07. Det har nog aldrig hänt mig? Vi bodde på Hotell Åre Fjällsätra, och det var helt ok! Kanske lite dyrt sett till standard på rummen och service. Det bästa var helt klart frukosten. Och att det fanns ett våffeljärn på buffén. Anledningen till vår tidiga morgon var att det hade snöat massor i Åre över nyårsnatten, så vi ville upp och åka puder. En helt perfekt start på det nya året faktiskt. Jag har insett att jag nog inte vill festa på nyår? Jag vill inte ha stök och bök. Jag vill inte stå och laga en trerätters bland sifoner och matberedare intrasslade i varandra. Jag vill ha ANDAKT. Gå i kyrkan. Dra nåns unge i en pulka. Bada och basta. Kolla på en romcom. Somna med en katt på magen i en soffa. Tända ett ljus och dricka ett glas champagne eller två i goda vänners lag. Vakna pigg inför det nya året. Den tredje januari kom vi hem till ett snötäckt Stockholm. Vi var insnöade i köket. Helvete vad mysigt det är när snön ligger an mot fönstren sådär. Morgonen därpå vaknade innan månen hade gått ner. Jag kom på mig själv med att längta till nästa nyår. Då vill jag fira i vår lägenhet, bland taktoppar och fyrverkerier. Lite mat och ett hem ett glas vin och en vän - eller fem. Allt annat känns så överdrivet. 💌Läs också: 14 reafavoriterÅteruppstådd, 30 år och redo för 2026Ett inlägg om strunt