Jag kan ha varit den enda som blev glad över helgens aprilväder. Det betyder nämligen att jag har vunnit lite mer tid i vårens absolut viktigaste projekt: balkongen. Vår kronjuvel. Vår egen lilla bergstopp? Även känd som Freya Söders nya konkurrent. Just nu, en blank canvas. bilder via PinterestNågon sån här känsla vill man åt. Ledorden är Paris (skräll), Lady & Lufsen och typ hotellet Mèlisses. Huvudfokus är kvantitet. Alltså hur många vänner vi realistiskt kan trycka in på drygt 240 x 140 cm. En annan minst lika viktig aspekt är att allt måste vara lättskött. Hur mycket jag än romantiserar en blomstrande balkong á la Hannes Marutizson måste jag acceptera våra begränsningar. Varken jag eller min kille är särskilt intresserade av urban odling (läs: inte alls), och vi är dessutom bortresta stora delar av sommaren. Men lite grönska måste man ju ha, för känslan. Jag tänker lavendel, ett gäng pelargoner, kanske murgröna. Sannolikheten är tyvärr stor att möblerna får bo ute året runt. Dels för att vi bor högst upp utan hiss (can’t shut up about it), dels för att det oavsett inte skulle få plats i vårt förråd. Älskar denna soffa från Granit i pulverlackerad metall - det känns som ett rimligt, lättskött val. Tänker att man kan slänga över ett presenning under vintern och hoppas på det bästa. Hur gör ni andra med balkongmöbler? Det är svårt att fånga hur högt upp balkongen faktiskt är, men runt 16–18 meter. Det känns i magen! Tyvärr drabbas många (inklusive jag själv) av lite svindel i nuläget, så jag försöker hitta sätt att göra den snällare. Jag var inne på insynsskydd i tyg eller bambu ett tag, men då försvinner så mycket av utsikten - särskilt när man ligger i sängen och tittar ut. Tror mer på att jobba med mjukare element: dynor, filtar, växtlighet. När det kommer till underlag funderar jag faktiskt på att rawdogga betongen. Kanske köpa en trasmatta eller något på loppis. Jag tycker att trall kan bli lite väl mycket... "Rusta". Om ni fattar!! Och nej, det är inte klasshat. Om något är det internaliserat. Sajk. På den lilla balkongen vid köket vill jag försöka få till något som liknar en miniköksträdgård. Jag vill odla mynta, timjan, rosmarin och salvia. Och ordna med någon liten sittplats där man kan dricka morgonkaffet bland humlorna. Snart snart snart är vi där. En vision jag har haft så länge är en tropisk kväll på balkongen. En sån kväll när luften står stilla och man kan rita mönster i kondensen på vinglasen. Sorlet från Swedenborgsgatan letar sig upp längs husfasaderna. Vi har tryckt ihop oss alldeles för många. Vad är ens viktgränsen. 💌Läs också: Våra nya sängbordSvar på frågor om lägenheten12 basplagg jag hade köpt igen
