Glad måndag! Höstlovsvecka dessutom, för er som har sådant för er. Själv har jag samlat på mig en liten hög med saker jag gillar, vill unna mig, har sett och tycker att ni borde läsa. En salig blandning, med andra ord. Mina favoritjeans har släppts i en croppad modell, vilket jag blivit alltmer sugen på på sistone. Tycker det är så fint med ett par riktigt vida, lite kortare byxor till stövletter. Det kan absolut bli ett köp.På fredag släpps ett nytt gäng viner i Systembolagets tillfälliga sortiment, och jag har redan spanat in denna riesling från Sybille Kuntz. En favorit sedan tidigare, och extra kul med en kvinnlig vinmakare. Funderar även på att lägga vantarna på denna chardonnay, som nog kan vara rolig att lägga undan några år. En liten present till sitt framtida jag. Nu på fredag har även den nya filmatiseringen av Sense and Sensibility sverigepremiär, något jag verkligen ser fram emot. Castingen känns väldigt lovande. Även om den knappast kan slå 1995 års versionen Emma Thompson, Kate Winslet, Hugh Grant och Alan Rickman. Men vad kan det, å andra sidan? Fick en fråga häromveckan om vilka doftljus vi har hemma. Ett av dem är detta från Arket, som jag precis köpt nytt efter att ha bränt slut på det förra. Bergamott, saffran och sockerackord. Ungefär exakt så jag vill att hösten ska dofta. Dessutom väldigt prisvärt sett till antalet brinntimmar. Belysning upptar en orimligt stor del av min tankeverksamhet, och jag blev omedelbart förtjust i den här lilla lampan från Créme Ateliers samarbete med konstnären Yoyo Nasty. Så knäpp och fin. Den lyser upp i dubbel bemärkelse.I helgen drog stormen Boelo (så fint namn ändå?) in över Sverige, och jag kände mig ovanligt nöjd med min framförhållning när jag kunde plocka fram dessa stövlar från Tretorn. Bekväma, snygga och vattentäta. Bingo. Anna Björklund skriver intressant om woke-erans uppgång och fall, om hur rörelsen kanske handlade mindre om ideologi och mer om makt, och om hur dess försvinnande inte nödvändigtvis betyder att vi har kommit någon vart. Håller inte med om allt, men gillar när någon lyckas vända på ett resonemang som annars känns ganska uttjatat.Sisådär tio år efter premiären har jag äntligen sett O.J.: Made in America. Och herregud, vilken dokumentär. Jag trodde väl att jag hade hyfsad koll på historien om O.J. Simpson, men insåg ganska snabbt hur lite jag faktiskt visste. Det är nästan svårt att förstå hur en enda rättegång kunde rymma så mycket av ett helt lands konflikter. Fem avsnitt som jag inte ville skulle ta slut. Se! Finns bland annat på Disney+.💌Ja, det var allt från veckans samling av högt och lågt. Hoppas ni får en fin start på veckan!Läs också: Basgarderoben: Hösten 2026Lista om livets stora frågorOm ostron, opera och lera
