I skrivande stund har det gått exakt en månad sen vi flyttade in i strandvillan i Hossegor. Nu tänkte jag berätta om de sista skälvande dagarna i huset. Den näst sista kvällen låste vi huset för första gången på hela veckan. Innan dess hade det inte funnits något behov, någon hade alltid varit hemma. Det fanns liksom ingen poäng att lämna huset en längre stund? Ville man bada kunde man bara kliva raka vägen ut på stranden. Vi promenerade till den norra delen av saltvattensjön Lac d'Hossegor. Där finns ostronodlingar och en handfull restauranger som uteslutande serverar just det, nyfångade ostron. Vi beställde in tre dussin i olika storlekar. De enda tillbehören som serverades var citron, bröd och smör. Respekterar! Overkligt trevligt att titta på när ostronen skördades bara några meter ifrån oss. När vi hade, tro det eller ej, tröttnat på ostron promenerade vi hemåt igen för att beställa pizza på Gigio. I väntan på pizzorna tog vi ett av mina topp 3 bästa bad i livet tror jag? Hur hanterar man ens den här utsikten. Nästa morgon dukade vi upp ännu en frukost. Det var sista heldagen i huset och vi planerade en storslagen dagsfest. Förmiddag blev till eftermiddag, eftermiddag blev till kväll. Sol, bad, surf och siesta hände. Denna bild är tagen 19.27. Skratt. Dissonansen mellan vad ett gäng i 30-årsåldern vill vara på semestern, och vad vi faktiskt är. Josefine och Sanna lagade en otrolig tomatpasta med gul tomatsås och massa smör. Här är kocken innan jag sa ett opassande skämt. Här är kocken efter att jag sa ett opassande skämt. Bjutiful smile. Tips från fotocoachen. "Dagsfesten" i fråga blev alltså snarare ännu en underbar middag på terassen. Axel och Sanna gjorde ett musikquiz på tema surf. Därefter lekte vi Sardinen tills alla blev sjöblöta av svett, och Jonna och Hannes höll i den där musikleken när man delar upp ett gäng i två lag på led, samt skriver upp ett 20-tal namn på små lappar - och sedan spelar man upp låtar där dessa namn sjungs i texten. Och så kör man en mot en - och det gäller helt enkelt att hitta, och roffa åt sig, rätt lapp först. Man kan köra med städer och siffror också. Svinkul! Och sen var veckan i den underbara strandvillan Etchehoun slut. Grin. Tack för allt. Kommer aldrig glömma. Nästa dag åkte hälften av gänget vidare till Biarritz. Vi fick till en sista surf på Cote des Basques. Mot kvällen gjorde vi oss fina för en sista middag. Jag bar väska från Marimekko, t-shirt från Jil Sander (fyndad på Sellpy) och shorts från COS. Vi hamnade på en av fiskerestaurangerna i Port des Pêcheurs. Resan skålades ut i champagne. En sista fransk selfie. Nästa morgon promenerade jag ned till Plage du Port Vieux för ett dopp i le grand bleu. Jag tror inte att det går att avsluta en resa på ett bättre sätt. Nybadad, solvarm chocolatine i handen, havet där jag lämnade det senast. Tack Hossegor, för strandlivet, dagarna som gled ihop, och för att ingen behövde låsa dörren. À bientôt!Läs också: Bilbao till Hossegor - Frankrike pt ISurf och avsmakningsmeny - Frankrike del IIEn miniguide till stockholms bästa gata
