God morgon! Det här inlägget är en del av mitt samarbete med Judiska Museet, ett samarbete som jag f.ö. är så himla glad och stolt över. Nu backar vi bandet till i tisdags, då jag och museet hade bjudit in till en middag i deras egna lokal i Gamla Stan. Vi skulle fira det judiska nyåret Rosh Hashana i förskott. Själva middagen skulle hållas i museets stora utställningssal, som dessutom är en av Stockholms äldst bevarade synagogor. Man kan verkligen känna den historiska stämningen i rummet. Det är verkligen en fantastisk lokal. Såhär skriver Judiska Museet själva om byggnaden: "1795 flyttade Judiska församlingen in i den tidigare auktionskammaren på Själagårdsgatan 19. Huset blev centrum för judiskt liv i Sverige under nästan ett sekel. Här inrättades en synagoga och religionsskola, här bodde rabbinen, kantorn och kosherslaktaren. I källaren fanns ett rituellt bad, en mikva, och i köket bakades matzebröd till pesach åt församlingens medlemmar. En särskild lag, som gällde fram till 1838, bestämde vad judar fick göra och hur de skulle leva i Sverige. I lagen omtalades judarna som en egen nation och Själagårdsgatan blev därför centrum för ett rike i riket." Vi dukade upp en långbord mitt i salen som sedan dekorerades med saker typiska för just Rosh Hashana, t.ex. äpplen, honung, granatäpplen, och runda challebröd. Man äter mycket sött under högtiden, detta görs som en symbolisk önskan om ett sött och gott nytt år. De runda challebröden ska i sin tur symbolisera livets cirkel, och årets slut. Museiintendent Yael Fried, jag, och museichef Christina Gamstorp pratar ihop oss innan gästerna anlände. Här var jag absolut lite pirrig och förväntansfull. Men allt släppte när gästerna började trilla in vid 18-snåret. Vi blev ett så himla härligt gäng om 12 personer. När alla gäster var på plats hälsade Christina och jag alla välkomna. Jag berättade bl.a. om hur glad och ärad jag blev när jag fick förfrågan att hålla i den här middagen tillsammans med Judiska Museet, och om hur roligt det har varit att få läsa på om Rosh Hashana och judisk kultur under sommaren. Och ännu roligare skulle det bli att få äta en nyårsmiddag och lära sig mer om högtiden tillsammans med alla gäster. Efter välkomstskålen vandrade vi uppåt en våning för att sätta oss till bords. En minst sagt magisk middagsmiljö. I taket hänger galgar som kommer från gamla judiska klädbutiker runt om i landet. Enligt sed inledde vi måltiden med att doppa äpplen i honung, och sedan åt vi även challebröd med olika röror till, samt kanderad aubergine och pumpa. Mycket spännande, sött och gott! Museichef Christina berättar om lokalen och arbetet på judiska museet. Och Yael berättade fint om Rosh Hashanas betydelse. Bland annat fick vi lära oss att det finns flera nyår inom judendomen, men att just Rosh Hashana är det största. Då firas jordens skapelse och början av det nya kalenderåret. Nyåret infaller på den första och andra dagen av den sjunde judiska månaden tishri, i.e. i september eller oktober. Just i år är detta vid solnedgången den 6/9, fram till solnedgången den 8/9. Den andra rätten vi åt var en klassisk matzo ball soup, eller kneidlach som de heter på hebreiska. De serveras vanligtvis i en kycklingbuljong med selleri och morötter, men just ikväll var buljongen helt vegetarisk. Vi toppade även soppan med mandlach, en krispig krutongliknande s.k. soppmandel. Så himla gott! Mina Szpiro, kommunikationsansvarig på den brittisk-judiska välgörenhetsorganisationen Limmud, berättar mer om kneidlachsoppan, vars buljong brukar kallas "judiskt penicillin" på grund av dess välgörande egenskaper. Mina håller även i matlagninskurser inom judisk matkulur, så vi var verkligen i gott och kunnigt sällskap under kvällen. Vi lärde oss också att Rosh Hashana vanligtvis firas med en stor festmåltid inom familjen, och att man klär upp sig högtidligt. En klassisk sed är att blåsa i ett Shofár-horn under den inledande gudstjänsten, vars ljud ska få en att stanna upp och fundera över sitt liv. Till varmrätt fick vi en otroligt god marockansk gryta med frukt, grönsaker, vegetariska köttbullar och couscous. Också otroligt gott. Mina Szpiro berättade även om det judiska folket som minoritetsgrupp med stor global spridning, och att judisk matkultur och högtidsmat därför kan se olika ut beroende på vart i världen man befinner sig. Dessutom har många judiska maträtter moderniserats på senare tid, t.ex. har det blivit vanligt med vegetarisk-judiska kokböcker och recept. Till efterrätt serverades tre olika kakor. En äppelkaka, en mandelkaka, och på bilden ovan, en friterad mannagrynskaka smaksatt med kanel, stjärnanis och bark(!!)mjöl. Allt var så så gott. Det blev verkligen en så trevlig och lärorik kväll, med skratt, intressanta frågor och viktiga samtal. Innan vi satte oss till bords sa jag att jag var säker på att vi skulle gå ifrån middagen som "rikare och kunnigare människor, och troligtvis även väldigt mätta och belåtna". Det blev vi! Det har verkligen varit så roligt och att få fördjupa sig i Rosh Hashana och judisk kultur på det här sättet. Jag vill verkligen tacka Christina och Yael på Judiska Museet, och Mina, för er varma generositet och för all kunskap vi fick ta del av. Tack också till Fay och Shuki från Hemvision Catering för fantastisk mat. Och tack till alla gäster för fina frågor, intressanta samtal och gott sällskap. Det var så fint att få dela den här upplevelsen med er. Om ni är nyfikna på att lära er mer om judendomen och svensk-judisk historia så kan jag varmt rekommendera ett besök till Judiska Museet. Nu på söndag den 5/9 är det dessutom öppet hus med fri entré, smakprover, musik och guidning av föremål särskilt förknippade med Rosh Hashana. Jag rekommenderar verkligen alla att gå dit!