Dagarna på Andros fortsatte långsamt. Ni vet hur det är. Man åker till stranden. Man läser 100 sider ur sin bok. Man kollar på klockan och konstaterar att, ja, det är visst dags för en cappuccino freddo. Man kollar någon VM-match. Man beställer pizza med 60 minuters väntetid och bekräftar att, jo, det är en helt rimligt väntetid här på ön. Vår ö. En kväll åkte vi till västkusten för att äta middag i solnedgången. Vi hade fått ett restaurangtips från vår privatkock Cristina. Äsch, ni vet. Det levererade, föga förvånande. Jag bar en rutig skjorta från Arket. Eller om det var någon annan kväll. Inte helt lätt. Någon dag senare bestämde sig jag och Axel för att utforska öns norra del. Vi hamnade på stranden Vlychada. Ja hallå vad vackert!!! Vi var i princip helt ensamma där. Bortsett från en grekisk familj vars småbarn sprang runt och lekte nakna i vattenbrynet i timmar, tätt följda av familjens outtröttliga byracka. Ett drömliv. Vad jag pratar om när jag pratar om Andros. Det var en dålig dag att vara en grekisk fanta limon. Och då vill ni inte ens veta hur det gick för våra bikini toasts. Morgonen därpå, den sista morgonen, åkte vi till piren i Chora för ett morgondopp vid fisken. Såhär kan man ha det, en morgon i livet. En bild att spara till någon mörk novembermorgon. Sedan traskade vi hemåt. Hemåt-hemåt. Tack Chora, du var så gullig, över alla förväntningar. Innan vi tog färjan tillbaka till Aten åt vi lunch på en annan restaurang vi blivit tipsade om, Tosteki Tou Andrea. En helt perfekt miljö. Några minuter efter att vi slagit oss ned vid vårt bord kom kyparen. Han drog till sig en stol från bordet intill, satte sig ned hos oss, extremt bredbent och med ett anteckningsblock i handen. Sedan tittade han på oss och sa: ”Do you want fresh fish?”Det tillförde såklart att han var en äldre och mycket stor grekisk man, med uppknäppt skjorta och guldkedja om halsen. Det hela var mycket teatraliskt, och vi pratade om det länge efteråt. Det blev dock ingen färsk fisk för oss. Men ni kan vara lugna, vi hade ätit vår beskärda del av det under resan. Denna gång blev det zucchinifritters, vitlöksbröd, grekisk sallad med lokal ost samt det möraste lammet jag någonsin ätit (dessvärre ur bild). Vad är ens en lunch på kontinenten utan blöta kondensfläckar på en pappersduk. Ack. Sedan for vi hem. Tack Andros!!! Du var faktiskt helt otrolig. Så glad att vi åkte hit. 💌Läs också: Första dagarna på Andros5 åsikter om träning28 klänningar till bröllopsgästen
