För ett tag sen fick jag en fråga angående hur min relation ser ut till träning idag, och särskilt med tanke på att den inte alltid har varit helt okomplicerad. För kontext så har tidigare skrivit ett inlägg om min filosofi kring löpning, samt ett annat om den tystnadskultur jag upplever kring ätstördhet. I det sistnämnda inlägget pratar jag lite kort om den ät- och träningsstörning (ortorexi) som jag själv drabbades av i sena tonåren/tidiga 20-åren.Jag tycker att träning är ett rätt knepigt ämne att skriva om. Dels för att jag är totalt ointresserad av att vara en "träningsprofil", influera andra till att träna, vara s.k. "hälsosamma" etc. Men också för att det är ett ämne som ju kan vara rätt jobbigt för många. Jag har någon slags grundinställning om att mina kanaler på www ska vara en slags frizon från allt vad träningshets heter.Med det sagt finns det en annan del av mig som tycker att det är SÅ tråkigt att det fortfarande är så få tjejer i fria vikter-hörnan på gymmet, och jag vet att många tycker att det känns som en läskig och ovälkomnande värld. Och om jag kan peppa några av er att våga lyfta lite vikter så är jag mer än nöjd. Jag ställde frågan på instagram vad det är ni är nyfikna på gällande just styrketräning, och detta är ett axplock av frågorna som trillade in:Hur ser din relation ut till träning idag? Extremt avdramatiserad, skulle jag säga. Jag förhåller mig till det som en icke-fråga. Jag tänker inte att jag måste röra på mig en viss mängd, träna si och så många gånger, eller på ett visst sätt. Termen "vardagsmotion" finns ö.h.t. inte i mitt vokabulär. Jag bryr mig helt enkelt inte. Men med det sagt tycker jag om att vara aktiv. Det finns i mitt muskelminne, undermedvetet. Jag blir ängslig, orolig och grinig om jag inte tränar.Men jag gör bara det jag känner för, exakt hur ofta jag vill, och när jag väl tränar så gör jag enbart det som känns kul. Känner jag inte för att köra marklyft en tisdag? Då skiter jag i dem, och gör en annan övning som känns roligare. Den inställningen är det bästa jag har gett mig själv och min lilla hjärna, som så lätt blir besatt och överfixerad annars.Hur lägger du upp din styrketräning? Hur ofta styrketränar du, och hur lägger du upp dina pass/program? Detta fick jag absolut mest frågor kring. Exakt hur ofta jag tränar varierar otroligt mycket. Det känns också som att det kan skapa onödig hets av att svara något specifikt, vilket är det sista jag vill. Exakt hur ofta man hinner och vill träna är så himla individuellt, det tjänar inget till att jämföra sig. Jag brukar hur som helst oftast köra ett klassiskt 4 Day Split-upplägg, vilket innebär att jag delar upp kroppen på 4 olika pass: 1. Ben2. Bröst + triceps3. Axlar + mage4. Rygg + biceps(inte nödvändigtvis i den ordningen)Detta för att hinna gå igenom de olika muskelgrupperna ordentligt. Men i perioder där jag inte tränar lika mycket kanske jag snarare kör överkropp vs underkropp. Kör du mest antal rep eller på tid? Lite olika! Oftast kör jag ett rent styrkepass på ca 4-6 övningar, 3-4 set var om 8-10 rep. Om jag känner för det kan jag i slutet av passet lägga in en intensivare EMOM (Every Minute on The Minute) på kanske 8-10 minuter. Då har jag en timer som piper var trettionde sekund, via appen SmartWODTimer. Då gör jag lite mer pulshöjande övningar (t.ex. burpees, box jumps, kettlebellswings, etc) i 30 sekunder, vilar 30 sekunder, övning 30 sekunder, osv. Tycker att det är skönt att avsluta ett pass med att bli ordentligt svettig, och ta ut mig ordentligt, om än bara för en kort stund. Använder du någon träningsklocka? Och har du tips på nice träningskläder? Ja! Polar Grit X Pro. Älskaren. Har skrivit ett inlägg om träningskläder här. Vad är ditt mål, och hur tänker du kring det?Jag har inget träningsschema som jag "måste följa", inga mål, inga särskilda ambitioner. Det är inte för att jag per sig är emot att man ska ha träningsmål, eller tycker att ni inte borde ha det. Det är helt enkelt vad som funkar för mig, särskilt med tanke på min tidigare problematik med ortorexi. Med det sagt är det ju en väldigt enkel ekvation att jag blir starkare ju mer jag tränar, men det är inget jag reflekterar så mycket över mer än att det är kul. Men om jag måste koka ned mitt mål till någonting så är det att vara stark långsiktigt, bygga muskler samt må bra.Varför? (Seriös fråga, ej ifrågasättande). Är det kul? Jag tycker genuint att det är så kul! Att lyfta tungt. Att vara stark. Att bli starkare. Att känna att kroppen orkar. Att pressa sina gränser. Men sen är det också väldigt meditativt, och väldigt bra för mitt dumma lilla huvud. Jag kommer ibland till gymmet arg/ledsen/stressad, sätter på mig hörlurar och keps, går in i mitt eget lilla rum i huvudet. Jag kommer ut från gymmet glad och lugn. Det är den bästa presenten jag kan ge mig själv.Hur lägger du upp träningen när det mest känns urtråkigt och dödstrist? Kort svar: Jag skiter i det. Om jag inte vill träna en vecka, eller en månad, så struntar jag i det. Men jag är å andra sidan sällan helt stillasittande. Jag cyklar, är i stallet, går på promenader. Jag förstår ju att jag rent objektivt att jag mår bra av träning, och det händer såklart att kroppen och hjärnan vill olika saker ibland. T.ex. att kroppen vill (behöver) röra på sig, men hjärnan är motvillig. Då brukar jag oftast bara stänga av hjärnkontoret, byta om till träningskläder direkt efter jobbet och ta mig iväg till gymmet innan jag hunnit sätta mig i soffan. För att citera min vän Nike: Just do it. Men också: Skit i det när du inte har lust. Det är inte värre än så.Hur tänker du kring kost? Jag är bra på att träna men äter för dåligt. Jag tror folk nojar för mycket kring kost alltså? Liksom, det mesta hemlagat är "bra" mat (all mat är bra mat, obs!!). Så brukar jag tänka. Min kropp brukar också vara rätt duktig på att säga till vad den behöver när jag tränar mycket. Då cravear jag typ alltid pasta, mackor, ägg, keso, ris, bönor, och nice fetter som avokado och nötter. Men också definitivt: Hamburgare, pizza, pommes etc. Man blir hungrigare när man tränar! Se till att äta ordentligt. Det är det viktigaste. Hur började du styrketräna? Har du alltid varit en träningsperson? Jag har alltid varit aktiv, men jag började styrketräna och springa någon gång i tidiga tonåren. Min dåvarande pojkvän och hans kompisar gick på gym, och jag hakade på någon gång och blev frälst. De lärde mig allt om olika tekniker, om proteinpulver, PWO, gains och metoder för att bli starkare. Jag vet att gymvärlden (framförallt hörnan med fria vikter) känns läskig för många, särskilt som nybörjare, och tjej - så jag är verkligen evigt tacksam för att jag fick den trygga vägen in som jag fick.Och jag ser mig inte som en träningsperson. Ja ba gillar att träna :PVad är negativt med styrketräning? Hmmm. Vad som jag tycker borde pratas om oftare gällande styrketräning är hur lätt det faktiskt är att utveckla en besatthet (e.g. ortorexi), att få kroppsdysmorfi, eller att överträna. Den s.k. balansen är en otroligt fin linje, och oj oj vad lätt det är att trilla över. Jag tycker att man ska vara försiktig när man börjar planera sitt liv runt träningen. T.ex. när man tackar nej till saker man vanligtvis gillar att göra för att hinna träna, eller när ens tankar i överlag cirkulerar kring träning. Hur börjar man? Var hittar jag övningar? Kanske gå med en kompis de första gångerna? Som kan visa dig grundövningarna (marklyft, benböj, bänkpress m.m.) eller investera i ett par PT-pass. Det finns också massssor av nybörjarpass på youtube. Kan också rekommendera Kalle Zackari Wahlströms bok "Stark som en björn, snabb som en örn". Gillar Kalles träningsfilosofi mycket. Favoritövning?Varierar otroligt mycket. Men just nu: Bicep curls, hip thrusts eller en som låter lite som en sexposition: dumbbell bent-over lateral raise. Bulgarian split squats kan va rätt skoj också.Vad lyssnas på under träningspass?Typ en blandning mellan väldigt misogyn musik, gangsta rap och metal :/ Men oftast denna lista. Den är ironisk men ändå inte. Hur vågar man träna i ett knökfullt gym? Hur blir man bekväm på gymmet om man är nybörjare? Jättebra fråga! Just knökfulla gym brukar jag till varje pris försöka undvika, iom att jag ofta brukar vilja hänga vid skivstången/fria vikterna som typ alltid har kö då. Jag går helst senare på kvällen, eller en annan mer udda tid. Om gymmet råkar vara fullt brukar jag oftast ställa mig på löpbandet eller improviserar ett lite lättare pass. Och gällande att vara nybörjare, jag tror bara att man måste komma över det? Vad är det värsta som kan hända, att man gör fel? So what? Alla har varit nybörjare någon gång. Hur vet man ens om man gör rätt? Tror folk nojar lite för mycket över det här också! Alltså såhär: Så länge du inte lyfter väldigt tungt så behöver du inte oroa dig för att din teknik inte är helt perfekt. Känn efter hur det känns i kroppen när du tränar. Vart tar det? Var närvarande osv. Med det sagt finns det jättemånga tutorials på youtube, tiktok etc. som går igenom grunderna. I överlag: Tänk kvalité framför kvantité. Gör hellre en övning 5 gånger ordentligt med låg vikt - än 10 halvhjärtade gånger. Många gym har också gratis PT-pass som en första genomgång av utrustningen. Varför tränar man i converse? Endast looks eller finns det någon funktion? För att de har platt sula, vilket är nice för stabiliteten när man lyfter tungt. Lyftarskor är rätt dyra (och osköna imo), så jag kör i converse eller nike blazers.Tips på roligt sätt att träna armarna som inte är med hantlar? Kanske pull-ups med gummiband, preacher bicep-curls/scottcurls, plank up/plank taps/lateral plank walk, dips, kettlebell dead snatch (googla namnen på övningarna så får ni bilder/videos)? Ett axplock! Hur tar man tag i att träna igen efter ett långt uppehåll? Man gör det bara! Tänk inte ens på att du har haft ett uppehåll. Gå bara dit, gör vad som helst som känns roligt i typ 30 minuter, gå hem. Upprepa!Hur håller du dig konsekvent? Tränar du med någon kompis? Träning är 100% en grej som jag föredrar att göra själv. Sen är jag nog inte så konsekvent? Vissa månader tränar jag jättemycket, andra inte alls. Vad gillar du att träna? Allt möjligt! Men just nu styrketräning och LISS cardio (low intense steady state), det sistnämna har jag helt ersatt löpning med just nu. Tycker det är så skönt att sätta löpbandet på lutning 10, hastigheten på typ 5-6 .5 och bara knata på i 30-45 min. Vad är det bästa med att träna? Jag blir gladare, lugnare, sover bättre, hanterar stress bättre, är piggare - och i allmänhet bara mer hungrig på livet? Och generellt är det bara svinkul att vara stark. Hur ser er relation till träning ut? Har ni några tips till någon som vill börja gymma? Kanske tips på en bra youtubekanal? Hörs i kommentarerna! Puss
